Så var Nynäs Höstregatta avklarad. En intensiv och kul helg blev det även om seglarna i viss mån svek. Det första svenska RM:et i IRC blev tyvärr lite tunt med bara 7 deltagare, men det blir säkert fler kommande år. Deltagandet från ORCi-båtarna stannade på samma siffra som förra året – 10 båtar. Då tre båtar körde dubbla klasser (vi, X-37 Matrisen och Farr 40 Happy) var vi alltså 14 båtar som körde i dessa klasser. I LYS-klassen seglade tre båtar liksom förra året.

Farr 40 Happy hade speed. Foto: Mats Åhlander
På fredagen skulle ett distansrace köras på kvällen. Vi hade skyndat oss att komma ifrån jobbet till lunch för att förbereda båten som har stått på land sedan Gotland Runt. Allt blev i stort sett klart och vi stack ut för att känna lite på rigginställningarna och testa några sättningar och gippar. Halva besättningen var på nya roller och vi har inte seglat sedan EGR så det var välbehövligt. På undanvindarna visade det sig då att masttoppen föll ut i lä ganska mycket och det har vi aldrig sett förut. Alla vant verkade spända men misstanken dök upp att D2-orna var för lösa. På kryss såg det dock bra ut, vilket var konstigt. Vi hade nog startat ändå om det inte var för att 3 minuter före start börjar det lukta bränt i båten. Det visade sig att sladden till datorns spänningsmatning hade fått kortslutning (sannolikt pga saltavlagringar?) och började smälta. Vi beslöt förstås att inte starta utan gå in till kaj och få ordning på detta. DNS på första racet alltså.

Bra tryck i starten på fredagsracet. Foto: Mats Åhlander
Jag hade en ny datorladdare i bilen så vi bytte ut denna och kollade att allt verkade OK. Under tiden passade vi på att ställa om hela riggen från noll för att se om vi kunde få ordning på kaltoppen samt det faktum att vi hade noterat att vår nya stor verkar ha mycket mer förböj än den gamla.
När detta var gjort stack vi ut och seglade på havet ett par timmar, körde sättningar, trim och annat lärorikt. Vi hade det mycket trevligt men vi saknade förstås att inte vara ute med de andra på långköret. Vi gick in när solen gick ned och fick gå och sova istället.
På lördagen var det dags för banrace. I första racet var vi sena över linjen, jag kryssade dåligt (långt under target) och vi gjorde kassa gippar. Helt rättvist ett dåligt resultat.
I andra racet var vi taggade och fick tyvärr en tjuvstart utan att vi insåg det själva, men som träning var det ju bra att vi var så heta på starten efter att ha varit så sena tidigare.
I tredje racet startade vi bra och gjorde en bättre förstakryss. Dock så lossnade fallhaken till spinnakern när vi skulle sätta, så halva första länsen åkte vi utan spinnaker och sedan endast med “chicken chute”, d.v.s den fraktionshissade hårdvindsspinnakern. I tumultet sattes spinnbommen upp och ned vilket gjorde att den nöp fast när det var dags att ta ned, vi seglade förbi länsmärket 7-8 båtlängder och fick släppa förbi Matrisen som vi hade lyckats hålla innan dess. Trots dessa missöden en 5:e plats i ORCi och 4:a i IRC.
Vinden ökade stadigt under dagen och var väl uppe i ca 15 knop vid starten av sista racet. Vi var sena i den starten, något distraherade av den trista krock som skedde mellan X-332 Axile och A35 Wait ‘n’ See. Det blev för trångt för dem båda vid startbåten och de körde ihop masttoppar och skrov rejält. Vi låg precis nedanför i lä och ett tag trodde vi att X-332:an var på väg att masta av, men de klarade sig lyckligtvis från detta. Tyvärr fick Axile fula skador på fribordet med krossad sandwich och avskrapad gelcoat ned till laminatet. Hur A35:an såg ut såg jag aldrig. Trist för dem båda i vilket fall.
Vi seglade hyfsat på kryssen efter den trevande starten och gjorde bättre gippar men än har vi en bit kvar i båthantering. En femteplats igen.

“Den stora gröna” (assy) var uppe från start på söndagens distansrace. Foto: Mats Åhlander
Efter den intensiva lördagen var det först After Sail på klubben med genomgång av Björn Österberg som seglade på Matrisen och hade lite kommentarer bl.a kring vårt stortrim som han tyckte såg alldeles för bukigt ut i den hårdare vinden. Han har säkert rätt, båten var bändig på kryssen och det var svårt att hitta spåret. Vår stortrimmer är också ny i båten men han fick blodad tand på detta med Mumm 30 så det skall nog bli bra.
Senare på kvällen företogs en regattamiddag på anrika Nynäs Havsbad och det var en riktigt trevlig tillställning med ett hundratal närvarande seglare och funktionärer. En kollega tyckte det var kul och avslappnat med double scoring (även om han inte körde med det själv) och tyckte att man kunde döpa om denna tillställning till “F**k the Rules Regatta”, ej menat att man skall strunta i kappseglingsreglerna utan vilka mätsystem man kör. Alla kör ihop och har kul oavsett IRC, ORCi, LYS etc. Jag håller med.
På söndagen var det dags för det korta distansracet (22,1 M). Halvbrant länsstart gjorde det svårt att välja segel men vi bestämde oss för att satsa på asymmetriskt. Vi gjorde väl en OK start, bra timing men för dålig fart över linjen. Strategin var att halvvinda, gippa med fart runt startbåten och hissa på assyn för att utnyttja vår teoretiskt sett bättre slörfart till att ta täten i klungan (Farr 40:n körde dock sitt eget race och de startade mycket riktigt också i lä nästan ensamma och försvann). Det hade nog kunnat gå vägen om inte både IMX-40 Du Soleil och A35 W8′n’Sea hade haft bättre fart än vi över linjen och därmed fick ett litet övertag som de kunde använda för att snabbt skära in framför oss. Vi låg länge i en parad med A35, IMX-40, Mumm 30 och så Prima 38 och låste varandra. Vi försökte jobba oss ned för att få distans och gå om Du Soleil i lä, men med symmetrisk spinne kunde de gå ned och täcka med fart på djupet. Vi gick därför om dem i lovart istället och fick satsa på att gå mellan A35:an och IMX:en och det gick bra ända tills vi kom fram till A35:ans skitvind – där var det stopp. Situationen låste inte upp sig och när vi kom fram till första rundningen gjorde vi ett taktiskt misstag som Serendip utnyttjade på sekunden och etablerade överlapp på insidan. Vi tappade nu massor av höjd på att vi både blev skitade av A35:an och fick lämna innerplats för Priman. Vi försökte slå över på styrbord för att gå bakom Priman, men de slog också och täckte. Vi slog tillbaka och slickade såren efter den bataljen, som Priman gick ur som segrare.

En liten parad efter start på söndagens distansrace. Foto: Mats Åhlander
Första delen av kryssen hade vi fel försegel uppe. Vi hade Light-focken trots att vi hade TWS 12-14 knop och gränsen ligger på ca 10 knop. Vi intalade oss själva att det var bra för vågornas skull men det var väl mycket vind i byarna. Den bukiga focken förstörde en hel del för oss där. Vi slog över på styrbords halsar där vågorna inte var lika illa och när vinden gradvis minskade igen fick vi bättre flyt. Både W8nSea och Serendip var före oss vid de första mötena på kryssen och utökade. Matrisen var på väg ikapp. Vi lyckades segla bättre andra halvan av kryssen och rundade igen precis efter Prima 38:an och A35:an och hissade på symmetriskt på länsen ned. Här seglade vi om A35:an och ikapp Prima 38:an. Vi gjorde dock ett taktiskt dåligt drag när vi passerade framför Priman för babord strax före rundningen medan de skaffade sig innerplats för styrbord. Vi blev än en gång tvungna att lämna plats. Men i rundningen slog vi över till babord och fick direkt bra koll på fart och höjd och prickade sedan ett par saftiga skiften. Vid nästa möte var vi strax före Priman och vid ytterligare nästa hade vi ryckt 10-15 båtlängder. Äntligen fick vi runda före Priman och segla sista länsen i fri vind varpå vi ryckte ytterligare. Vi var nöjda när vi kom in som tredje båt efter Farr 40 Happy och IMX-40 Du Soleil. Vi blev därför lite snopna över att komma sist i ORCi och näst sist i IRC. Men låsningarna i början av racet tillsammans med två kassa rundningar och en dålig första kryss kostade kanske de 7 minuter vi skulle ha behövt för att vinna i IRC eller mer rimligt de 2 minuter vi hade behövt för att komma trea. Serendip slog oss med tre sekunder på beräknad tid…

Bra fart i fri vind. Foto: Mats Åhlander
NSS gjorde en enastående insats med arrangemanget tycker jag. Man lade fina startlinjer och skötte startförfarandet fläckfritt. After Sailen var mycket uppskattad liksom regattamiddagen som Matrisen AB sponsrade. Vi kommer definitivt tillbaka och ett bra betyg till funktionärerna är väl att jag hörde fler som tyckte att NSS nog är rätt klubb att vara medlem i.
Stort grattis till Matrisen som tog hem vinsten enligt både ORCi och IRC.

X-37 Matrisen seglade som vanligt konsistent och tog hem Sveriges första IRC RM. Foto: Mats Åhlander