En sjukt hektisk period på jobbet och med olika aktiviteter har gjort bloggandet lågfrekvent den sista tiden. Men förhoppningsvis blir det bättre framöver.
Helgen som gick seglade vi Sandhamn Race Week, vårt första race på full besättning sedan Lidingö Runt. Det var ett kul race, men för oss gick det inte bra alls. Vi föll igenom totalt och är förstås besvikna över resultatet men ibland vill det sig inte och det är bara att bita ihop. Det är sekunder som skiljer från bättre placeringar och det är sekunder som definitivt finns att hämta in på bättre segling. Det skulle ju annars vara bekvämt att skylla på mätetalet, som ju räknar med att vi skall vara så snabba i lättvind som vi ju också verkar kunna vara i verkligheten – om vi får segla i ostörd vind och seglar rätt väg på banan…
På fredagen var det distanskör och eftersom vi inte var klara med säkerhetsbesiktning i tid utan tidigare hade strippat båten från alla säkerhetsprylar fick vi fixa detta på fredagen och missade därmed distansracet. Jag passade då också på att dra på mig dykarutrustningen och skrubba botten medan de andra var ute och seglade. Det kändes väldigt långsamt att sitta i land och vänta på besiktningsgänget när vi hade räknat med att vara ute och segla med resten av seglargänget.
På lördagen var det banrace och nu skulle vi vara med! Vi gjorde ett riktigt rookiemisstag och hade inte koll på vart startbåten var på vägen ut. Istället hissade vi på segel och tränade lite. När vi väl såg att startbåten hade kommit rätt långt bort var det så dags. Det slutade med att vi missade första starten med ca fyra minuter och andan i halsgropen… ingen bra start på dagen.
I andra försökte vi komma för babord och slå i lucka nära flaggan. Vi missbedömde dock effekten att hamna i lä om en båt som Data Com och det slutade med att vi stod exakt still vid flaggan medan vi blev överkörda av DataCom, Du Soleil och en Arcona. När fältet hade passerat slog vi över till babord och slickade såren.
I tredje startade vi riktigt bra men det blev allmän återkallelse då hela gänget vid flaggan var över. På omstarten fick vi inte till det lika bra men ändå en OK start. Vi lyckades dock inte få till fart/höjd och det kändes långsamt framför allt på kryss. På fjärde försökte vi göra om den bra starten från tredje och lyckades väl hyfsat med detta. Men återigen kändes kryssen trög. Länsarna tog sig dock race för race. Alltid något.
Så här höll det på under fyra race på lördagen. Särskilt tror jag det är kryssarna det är fel på. Förra året kändes det som jag petade för högt men nu undrar jag om vi inte går för lågt och speedar för mycket istället. Det är svårt med referenserna när ingen båt ligger nära vår prestandaprofil och vi ändå petar högre än många andra. Kontrasten mot höstracen i Danmark med tre andra Farr 30 är total – då var varje kryss en farttest med omedelbara referenser. Men nu är referensen den att om vi går i mål 30 s före Arcona 340 så har vi inte seglat bra. Det är då försent att göra något åt…
KSSS funktionärer funderar på om man skall blåsa igång race eller ej
På söndagen skulle man försöka göra två race och prognosen var vridande runt hela varvet och 0-4 m/s. Därför undrade vi varför man inte blåste igång första racet när det blåste 5 knop och åtminstone vi seglade omkring i 5 knop… men man skulle förstås vänta tills man fick lite mer vind…
Vi drog igång till slut och fick ett race med vad som kunde ha blivit en bra start i lovart. Men DataCom kom tight i lä med mycket bättre fart mot linjen och tryckte upp oss mot båten så vi inte kunde gasa. Låååångsamt började vi jobba på framåt och när DC slog ut på högerkanten kunde vi i alla fall segla någorlunda fritt. Men shit vad bra de gick ute på högerkanten…de kan segla de pojkarna!
Vi (jag) stressades nog en del av farten i de större båtarna och började kanske peta lite högt för att ”kompensera”. Ingen bra medicin i 4-5 knops vind. På länsen körde vi ikapp en del av det vi förlorat men på nästa kryss blev vi låsta och kunde inte välja väg. Till råga på allt kortades banan och andra kryssmärket blev mållinje. Matrisen som vi var jämna med vid länsmärket var låångt före i mål…
Fördäckare, boat captain och festprisse i ett. Martin håller fanan högt på Familje-Farren
Henke, Peder och Kristoffer snackar väder. Eller nåt. Tack Peder för att du hoppade in med kort varsel! Och välkommen tillbaka!
Calle förvaltar dödtiden som det anstår en familjefar. Med sömn.
Henke hissar på focken. Det verkar bli start ändå?
Inhoppare Kristoffer körde fock- och spinnskot som han aldrig gjort annat. Tack för att du var med och välkommen tillbaka en annan gång!
