Eurocard Gotland Runt - Race Report

(Artikeln kompletteras efterhand m bilder m.m.)

Så var årets EGR avklarat. Resultatmässigt hade vi förstås hoppats på lätt kryss eller hård undanvind men fick mest stadiga sträckbogar och så ett litet stiltje på slutet för att toppa upp det hela. Men vi är inte ledsna för det, vi hade otroligt roligt ombord och det var kul segling!

Starten
Förra året var det rätt stor lovartsfördel och vi krockade i starten. Eftersom det var lovartsfördel även i år bestämde vi oss för att starta längre ned på linjen för att med vår lilla båt få fri vind och inte riskera att bli stängda. Det var nog rätt beslut men vinden minskade rätt så kraftigt precis före start och vi blev därför sena. Dessutom vred det mot så det gjorde avståndet till linjen ännu längre. Men vi var ändå rätt nöjda med starten - vi fick fri vind som vi ville och var taggade till tusen.

Start - Almagrundet
Det visade sig nu att vi har börjat få lite bättre koll på trim, styrning och annat som får fart i båten. Inte minst var vi full besättning och det gjorde skillnad för både höjd och fart. Men efter ett tag öppnade vinden mer och det blev sträckbog ut till Alma, inte kryss. Vi var bekymrade över att den andra Mumm 30:n Letto di Pletto, som seglades av Peter Kaplan, Johan Toll m.fl under namnet “NN” (No Name), hade bättre båtfart i det lätta. De var precis före oss vid Almagrundet.

Almagrundet - Nynäs angöring
Efter rundningen slog NN med övriga fältet in mot land medan vi fortsatte för styrbord ut på havet. Vi seglade så fort vi kunde och under kvällen undrade vi hur det skulle se ut när vi kom till Nynäs Angöring. Vi kunde inte se NN någonstans så vi antog att vi hade vunnit lite på vårt havsspår. Men tji fick vi, ca 1 M före rundningen dyker NN upp och rundar några minuter före oss! Race On! Otroligt kul att i en respittävling på detta sätt få en tävling i tävlingen med Mumm 30 som ju är en stark entypsklass i Europa och USA.

Nynäs angöring - Salvorev/Fårö
Efter rundningen av Nynäshamns angöring gällde det att välja väg. Vår väderprognos sade att att vinden skulle öppna en del och vi valde därför att gå rhumbline, d.v.s närmaste vägen. Vår huvudkonkurrent NN gick både högt och fort och satsade uppenbarligen på en överbåge - hade de annan information? Vinden ökade lite grann fram på natten och då fick vi bra fart på rhumbline, men snart började vinden mota och minska i styrka. Vi gick nu lågt och halkade ned lite från rhumbline. Efter ett par timmar fick vi tillbaka vindvinkeln och siktade igen på märket. Just när vi börjar närma oss kommer NN ner från sin båge och rundar Salvorev - återigen några minuter före oss! Här får vi till bättre höjd efter rundningen och vi skruvar upp för styrbords halsar och börjar kryssa nedför Gotland östra sida.

Efter ett tag möter vi en front som skall passera. Här fattade vi två felaktiga beslut. Det första var att behålla medium-jibben uppe trots att segelmakaren ombord tjatade om att byta. Vi hade aldrig hissat den nya J3:an och visste inte riktigt hur långt ned den är effektiv. Mediumjibben har förvisso ett brett register men vi vet ju egentligen att crossover för hårdvindsfocken ligger vid 18 knop TWS och vi hade betydligt mer än så. Den beslutsvåndan kostade en hel del - när vi väl bytte till J3:an gick vi både högre, fortare, mer bekvämt och med mindre avdrift - det betyder förstås massor i VMG.

Det andra felaktiga beslutet var att gå ut från land under frontpassagen. Vi hade både Max Matthiesen och Datscha ca 0,5-1,0 M bakom oss före frontpassagen och jag minns att jag när de slog in mot land före frontpassagen tänkte: “Borde man inte gå åt samma håll som “meteorologbåten”… Mycket riktigt - efter passagen när vi möts för olika halsar ligger både Max Matthiesen och Datscha långt före oss. Där tappade vi nog ca en halvtimme. Illa. Och NN såg vi inte till någonstans heller…

…Östergarnsholm…
Med heavy-focken uppe hade vi i alla fall fin kryss/sträckbog ned mot Östergarnsholm och när vi närmar oss får vi syn på NN som ligger en bit framför. Vi tar in på dem sakta men säkert men allt eftersom vinden lättar ur får de ett visst fartövertag. Vi hamnar i en duell där NN trycker upp oss mot lovart och vi dyker då under i lä. Men hade de koll på 2,3-metersgrundet? Vi sticker ju “bara” 2,13 men det där var lite väl nära… Vi gjorde ytterligare ett vägvalsmisstag och det var att gå in i viken vid XX. Vinden var betydligt svagare och motade kraftigt när vi skulle ta oss ut igen från viken. Här ryckte NN flera minuter på ett bräde.

…Hoburgs rev…
Vi rundade Hoburgen kl 22:08 vilket var sju minuter efter NN. Det blev nu sträckbog igen och sju minuter är mycket tid att ta in på en välseglad entypsdesign. Vinden ökade mot 10 m/s, vi kämpade på.

Hoburgen - Knolls grund
Under natten och morgongen fick vi dock uppleva en otrevlig situation, nämligen den att få en kamrat i besättningen nedkyld, detta skildrar jag i ett separat inlägg eftersom det handlar om säkerhet vid havskappsegling. Vi hade bra tryck på halvvindsbogen, vinden vred mot NV och ökade mot 10 m/s, vi tuggade sakta men säkert ikapp NN och nådde fram strax före rundningen. Vi gick upp i lovart och rundade i stort sett samtidigt kl. 04:15.

Knolls Grund - Visby
Vi fick upp vår spinnaker snabbare än NN och ryckte direkt 5-10 båtlängder, men när NN fick upp blåsan ändrades scenariot. De surfade snabbare än vi och hade även lite annorlunda trim jämfört med oss - spinnakerbommen var hög och de hade mer lyft i blåsan. Jag tror dessutom vi var betydligt tyngre lastade vilket också kunde förklara NN:s bättre fart i lättvind och även vår bättre fart i hårdvind.

Med 14,9 knop dämpat på loggen och en toppnotering på 18,5 knop närmade vi oss snabbt Visby och rundade 07:15, återigen var NN några minuter före.

Visby - Almagrundet
Här blev det dags för ett strategival. Vi bestämde oss för att sätta assy och se hur högt vi kan bära den i dessa vindar. Jag laddade ned nya GRIBar som i stort sett visade att vinden skulle vrida moturs tillbaka mot SV och därefter dö ut först från land och sedan ut på havet. Svaga växlande vindar eller stiltje skulle vara ett par timmar och därefter skulle ny vind komma från NO. Läge för underbåge alltså och jag körde en routing i Expedition, som bekräftade att vi skulle gå lågt mot Gotska Sandön för att få gå med spinnaker och långsamt vrida upp mot Almagrundet för att sedan i den nya vinden kunna sträcka till Almagrundet.

Vi beslutade att lita på prognosen och följa routingförslaget och hissade därför på spinnaker och siktade på Gotska Sandön. När vi började vrida upp mot rhumbline igen befann vi oss nära Gotska Sandön, ca 9 M ost om rhumbline. Vi kände oss väldigt ensamma därute och när vinden dog ut i förtid var vi oroliga att vi hade fattat fel beslut. Men ny vind kom snart som planerat - om än tidigare - och vi kunde i stort sett sträcka upp mot Alma. Vi såg inga andra båtar men vi förstod nu att de nog fick kryssa på rhumbline. Den enda skillnaden mot prognosen blev egentligen att stiltjet var mycket kortare (ca 20-30 min) och kom tidigare än beräknat. Vi fick därför ta ett par, tre slag närmast Alma men det var en god avvägning.

Almagrundet - Mål
När vi rundade Alma såg vi inga båtar vi kände igen och anade därför att det hade gått bra, men säkra kunde vi inte vara. Halvvägs in mot Sandhamn seglar vi ikapp och förbi vad vi i alla fall då trodde var Prima 38:an Serendip som vi förstod var långt fram i sin klass och när vi hörde att Max Matthiesen rundade 50 minuter efter oss förstod vi att vi hade gjort ett bra vägval. De hade vi inte sett sedan de försvann vid Fårö. NN / Letto di Pletto rundade Alma 1h 45m efter oss och vi får bekräftat att vägvalet från Visby var rätt. Vinden dör ut 1M före mållinjen och vi kämpar över en timme för att gå i mål kl 01:09.

Efter 60h 24m 18s landade vi på en 21:a plats. I ett Gotland Runt som bestod av mestadels sträckbogar och kryss hade det kanske varit svårt att göra mycket bättre ifrån sig i fältets minsta båt, men vi gjorde också ett antal misstag som kunde ha adderat till en bättre placering. Vi tar med oss erfarenheterna till nästa år!

Dags för Eurocard Gotland Runt!

Då har uppladdningen inför årets Eurocard Gotland Runt börjat. I Team Rail Runners har vi haft en trist inledning på säsongen med skador och annat som gör att skaran har blivit decimerad. Desto roligare då att få välkomna några duktiga juniorer till Gotland Runt och havskappsegling i en Mumm 30. Som det ser ut nu kommer fyra personer av sju ombord att vara yngre än 25 år och det känns jättekul!

Äntligen har fästen/stativ från Horizon True kommit samt vattentäta kameror (VIO POV-1) så vi hoppas kunna dokumentera en del och så småningom lägga upp en del material från seglingen. Vi skall även försöka direktrapportera via QIK i mån av tid, möjlighet och inspiration. Det går inte att bädda in QIK här på WordPress blogghotell men jag har lagt upp en separat sida för detta här

Bild: Asterix under Spi Ouest 2005. Så här bra minst måste vi hajka.

Det känns otroligt kul att det blir en till Mumm 30 på EGR. Letto di Pletto seglas av Peter Kaplan med besättning och efter att de visade var skåpet skall stå med en 3:e plats på Roslagen Sea Race skall det bli otroligt kul att se dem in action på EGR. Stort grattis!

ORCi SM - Race Report

Foto: Olle Höglund, Seglingsbilder.se

Så var årets ORCi SM avklarat. En intensiv helg på alla sätt och vis och vi fick ödmjukt konstatera att vi har en bit kvar. Första dagens fem bankappseglingar blev svåra då vi blev helt överkörda i starterna bakom 40-44 fotarna. Med flera meter lägre rigg och dito kortare vattenlinje än konkurrenterna i “stora klassen” var det svårt att prestera. Vi fegade en del i starterna pga detta och blev sena och fick skitvind hela första kryssen. Målsättningen måste förstås vara tvärtom - vi måste köra mycket mer aggressivt för att ha en chans och mycket sitter i höjden som vi måste hitta.

Höjden, ja. Det var helt uppenbart när vi låg nära den andra M30:n på banan - Letto di Pletto. De har längre tid i båten och har också varit på ett entyps-VM och säkert fått en del input där. De hade konsekvent mycket bättre höjd på kryssarna än vi och vi fick en del råd av dem som vi försökte tillämpa. Vi lyckades dock inte få riktigt bra utdelning på dessa trots att vi försökte. Mer träning är det som gäller och vi har en lista med saker att testa.

Vår bas under SM. Olika storlek, samma mätetal… Foto lånat från Stark/Oxygen

Och så styrningen. Att köra GP-båt - om än en liten - är svårt. Spåret är smalt och med vågor blir det en stor utmaning att köra snabbt. Även här krävs mer träning och tid i båten. Vi får försöka komma ihåg att vi bara har tränat två helger och så Lidingö Runt. Och förstås Watski 2Star Baltic, men det är skillnad på uthållighetsrace med bara två man i båten och ett SM med fullbesatta båtar.

Vår stortrimmer Calle som drog axeln ur led på första träningen var nu tillbaka i båten, men fick tyvärr se sig besegrad av storskotet efter fredagens tuffa seglingar och gav sig av hemåt med ett par Alvedon i kroppen. Vi som förutom en storskotare behöver all vikt vi kan få på railen och redan var en gubbe kort innan detta fick lite småpanik men det löste sig genom lite sökande på bryggorna. Vi fick välkomna inhopparen Jonas som var en trevlig bekantskap. Han har bl.a seglat stora trimmisar som HiQ och Sjövillan, men det var premiär i Mumm 30. Klart godkänd insats och stort tack för att du kunde ställa upp med kort varsel!

Kul med djungelbana på havsracet som till slut blev av. Det var riktigt skoj och när vi loggade 12,8 på länsen var det bara roligt och det gjorde inget att resultatet blev vad det blev. Vi är i en utvecklingsfas och utveckling hade vi verkligen denna helg. Så småningom skall det väl börja synas i resultaten också…

Tack KSSS och SHF för ett bra arrangerat mästerskap och tack alla seglarkollegor för god samvaro och kul dagar på vattnet!

Alla resultat här

Watski 2Star Baltic - Race Report

Så var man äntligen hemma då efter årets lättvindsrace vilket också var både min och Fredriks premiär i att segla shorthanded, d.v.s med endast en eller två personer i besättningen.

Dag 1: Oxelösund - Visby, 88M
Startgrupp 5 startade 21.30. Vi var nöjda med vår start, vi tajmade linjen rätt så bra medan många var tidiga eller sena. Vi fick starta i fri vind i lovart och i den lätta vinden precis efter start fick vi snabbt bra fart med “blekeskenaren” som jag hörde båten kallas på bryggan. På tal om namn: som en del har märkt heter inte teamet Condevor längre. Ett officiellt namn är inte bestämt, men under detta race kallade vi oss Rail Runners.

Utseglingen gick via Gustaf Dahlén och sedan ned mot Visby - bägge två sträckbogar. Vi seglade till Visby för styrbord på ca 50-60 grader TWA och i ca 10 knops vind. Kanonväder att segla i och det gick också väldigt bra tyckte vi själva. Vi kom in som 10:e båt totalt på seglad tid trots att vi saknade flera meter vattenlinje mot de flesta andra i den snabbaste enskrovsgruppen. Vi mäter ju högt (LYS 1,36) baserat på båtens undanvindsegenskaper så att vi inte kan hävda oss så bra på sträckbogar är väntat, men när vi såg att vi hamnade på 51:a plats i LYS totalt börjar man ju fundera på hur det kunde bli så, men det är inte så lönt att fundera. Vi konstaterar att av topp 20 båtar på etappen totalt var 16 från de tidigare startgrupperna med mer vind. Klen tröst, men dock en tröst. Vi gick i mål vid 08.28 på morgonen och fick alltså ny starttid 14.28.

Dag 2: Visby - Borgholm, 76M
Starten på eftermiddagen i Visby blev dålig beroende på ett antal saker. Det blåste mer vilket gör det svårt att tajma eftersom båten är snabb i dessa förhållanden. Vindriktningen var väldigt sned i förhållande till linjen redan från början och när vi väl skulle starta hade det vridit så pass mycket att vi inte stod upp ett av startmärkena utan blev tvungna att slå för att komma över.

Men väl iväg så blev det…just det - sträckbog. Den här dagen skulle vi få prova babords halsar och det gick bra det också. I respitrace är det ju alltid kul om man hittar någon båt som är jämn i prestanda och på sträckbogar verkar X-35 ligga nära oss. Vi slog Go Green med 2 minuter på första sträckan vilket gjorde att vi fick 2 minuters försprång till nästa start. Så vi hade dem precis i hälarna och de tvingade oss att stå på tå i över 8-9 timmar innan vi gick skilda vägar på kryssen.

Vid rundningen av Ölands Norra grund blev det kryss ned i Kalmarsund och det tog ett tag för oss att hitta rätt i trimmet. Vi fick inte riktigt till den höjd vi ville ha och såg att X-35:an Go Green hade kvar samma fart men kunde skruva lite högre. När vinden lättade ur ännu mer hittade vi dock farten och slog på skiften. Ju mindre det blåste desto fortare seglade vi jämfört med konkurrenterna och nu plockade vi många båtar, på natten gick det fantastiskt bra. Men säg den glädje som varar. När vi har jobbat oss upp i fältet stängs fläkten av helt och vi blir liggande i ca 6 timmar några distansminuter från Borgholm i totalt bleke… till slut lyckas vi i alla fall manöverera in oss i lite vind och kommer i mål vid 10.30-tiden.

Dag 3: Borgholm - Oxelösund, 119M
Ny starttid ca 15.30, vi ger oss iväg ut från Borgholm och hissar på den gröna assyn för första gången. Vi bär den så högt vi kan då väderprognosen säger att det skall komma ny ostlig vind och vi skruvar ut oss på havet. När vi passerar rätt nära Knolls grund och det vrider ytterligare på S pekar nosen snart på Visby. Funderingarna går förstås: Håller prognosen? När kommer ny vind från O? Borde vi inte gippa nu? En koll med Expedition bekräftar att det är rätt läge att gippa. Vi gör det och börjar direkt lyfta mot Gustaf Dahlén. Med ut på havet har Wasa 41:an Aitutaki hängt med och vi börjar nu ha en privat strid. De seglar oerhört aktivt och bra med sin gennaker och tvingar oss att stå på tå precis som Go Green gjorde ner mot Kalmarsund. Nyttigt. Vinden dör ut och det går oerhört långsamt in mot Oxelösund. Vi drar ifrån Aitutaki när det kommer vind men den dör ut och de kommer ikapp igen. Vår strid håller ända in på mållinjen där de drar längsta strået efter en mycket väl utförd segling. Cred! Själva hamnade vi i en strömfåra och stod inte upp märket på mållinjen utan fick kämpa i ytterligare en halvtimme innan vi gick i mål med rumpan först…

Intressant att notera är att Go Green rundade Gustaf Dahlén bara 10 minuter före oss men blev två timmar före oss i mål. Vi blev 10 snabbaste båt totalt och på sista etappen var vi näst snabbast efter Go Green och därefter kom Aitutaki. Vi är väldigt nöjda med avslutningen på racet och har fått blodad tand på detta med shorthand. Vi kommer tillbaka nästa år! Tack OXSS och Watski med samarbetspartners för ett bra arrangemang! Nästa år hoppas vi på lite bättre “mediebevakning” ute på fältet.

Transport är kul

Konstigt, på alla bilder jag hittar när vi seglar Mumm 30 ser alla så glada ut. Det kan hända att det blir ändring på det under Watski 2Star Baltic så jag passar på att skicka upp en glad bild till. Denna gång från transportsegling efter Lidingö Runt ner till Nynäshamn. Fint väder utanför Dalarö, varför inte klättra upp i riggen och ta en bild?

Och det är till och med kul att transportera en Mumm 30 utan segel. Denna bild kom från Letto di Pletto-gänget som efter avslutad Trim Cup i Vedbaek planade hem bakom en motorbåt i över 20 knop. Inte bara J/80:or och F-18 ägnar sig åt sånt alltså. “Kul”, var ordet.

Återkommer efter transporten till Oxelösund

M30 EM i Venedig | dag 2

M30 EM i Venedig är igång för fullt. Vi hade ju i vintras planen att åka dit, men bestämde oss för att vi måste lära känna båten någorlunda innan vi gör det logistiska tricket att åka till Medelhavet med egen båt. 15 båtar är med och kör, mestadels italienska men också en tysk båt, en kroatisk, två turkiska och två ryska. Efter två dagar och sex race ser det ut så här:

Today was really the Matrix day of Luigi Melegari with tactician Francesco Bruni, winning two races and now in first position in the provisional standing of European Championship from the third of yesterday.

The event is taking place in Venice, with the organization of Compagnia della Vela in collaboration with the International M30 Class Association and the Italian M30 Class, supported by a prestigious sponsor, in the world of sailing since many years, the Casino di Venezia, with the only name is synonymous with elegance, history and tradition.

The racing day has been very interesting. The wind was initially unstable that led to interrupt the procedures of the first departure and a change of course during the first race but finally the wind stabilized at Scirocco, with an intensity in the first race of 6-7 knots and increasing during the day with gusts of 20 knots in the third and final race. Even the sea was calm in the morning and more choppy later making races more challenging.

In the first race Cheyenne helmed by Federico Strocchi with Portuguese tactician with olympic experience Hugo Rocha rounded the mark first and they kept this position until the finishing line, behind them a nice comeback of Magic Mitsubishi Gasperoni-Franchini-Zaoli with a truly inspired Gabriele Benussi in choosing the right side of the course supported by a very good crew including the Italian Stefano Rizzi, third Black Rose of Black Rose Sailing Team with Paul Montefusco.

Great start for the second race with Magic Mitsubishi again in front of the fleet and able to maintain this position until the third leg when Matrix was able to take the leading position and win the race. In third position Cheyenne.

In the third race more wind and higher waves making the race very challenging for the crews.

The World Champion holder Matrix did even more than before, with an excellent start ahead of the fleet.

On each leg they were able to increase the distance from the followers. In second place Mummy One of Assotubi Mingozzi-Bonora with Branko Brcin, followed by Magic Mitsubishi completing a very successful day with two second places and on third, bringing them up to the 5th place in the provisional standing.

After six races the leader is Matrix of Luigi Melegari with 19 points, followed by MON01 Frimpeks of Farneti-Musone at 25 points. In third place Mummy One Assotubi of Mingozzi-Bonora with 27 points, followed at equal points Cheyenne of Federico Strocchi and in fifth position Magic Mitsubishi with 36 points.

Two more days with 6 races and a maximum of 12 races to awarded the title of Champion of Europe. The boats are at berth to the island of St. George’s island where the sailors will gather at the end of each race day.

Here are the comments of the day:
Cheyenne (Federico Strocchi, Hugo Rocha, Andrea Racchelli, Andrea Bussani, Matteo De Luca, Giulia Mazzotti, Fulvio Manuelli)
Federico Strocchi owner-helmsman: “We are now close to the podium. The victory of the first race was exciting and we did three great race. The injury on the cheek during a jibe on the way back to the port was just painful nothing serious. We are ready for tomorrow and we hope in a clement weather”

Magic Mitsubishi (Marco Franchini, Gabriele Benussi and Stefano Rizzi, Paolo Franchini, Nevio Sabadin, Fabio Gasperoni, Claudio Castiglioni)
Marco Franchini, owner helmsman, joking on the dock with the tactician Gabriele Benussi: “After the “grey” results of yesterday the tactician gave us the task to be in the first five places within today and the mission was accomplished! The M30 is a tough boat, sailing upwind is very challenging, but we have never surrendered. We are aware of our potential: two second and third confirm it.”

Diletta (Mauro Mocchegiani, Andrea Casale, Andrea Collina, Paolo Mascino, Vittorio Rosso, Irene Bezzi, Saverio Cigliano)
Marco Mocchegiani, owner helmsman: “We were thinking to have a racing day similar to yesterday based on the light wind of the first race but Venice is always surprising the wind was getting stronger during the day and we had to change the boat setting. Our performance was consistent in a wide wind range of today”

Standing after six races (boat owner, tactician):
1. Matrix (ITA), Melegari, Bruni (p. 19)
2. MON 01 Frimpeks (ITA), Farneti-Musone, Bressani (p. 25)
3. Mummy One Assotubi (ITA), Mingozzi-Bonora, Brcin (p. 27)
4. Cheyenne (ITA), Strocchi, Rocha (p. 27)
5. Magic Mitsubishi (ITA), Franchini-Zaoli-Gasperoni, Benussi (p. 36)
6. Diletta (ITA), Mocheggiani, Casale (p. 41)
7. Charis (ITA), Mangifesta, Figlia di Granara (p. 47)
8. Uka Uka (ITA), Santini, Eulisse (p. 49)
9. Black Rose (ITA), Black Rose Sailing Team, Montefusco (p. 54)
10. Cro-A-Sails (CRO), Reljanovic, Hajdinjak (p. 57)
11. Topas (GER), Bruening, Gerbin (p. 61)
12. White Shark (RUS), Los, Kalita (p. 63)
13. Uluc (TUR), Caner, Karakaplan (p. 66)
14. Rara Avis (RUS), Basalkina, Sverdlov (p. 70)
15. Oguzhan jr. (TUR), Sumer, Baykal (p. 79)

Press Office Italian M30 Class
Stefania Pilan
stefania.pilan@gmail.com

Ufficio Stampa Compagnia della Vela-Venezia
Francesca Pitacco
f.pitacco@cdsailing.it

Ovingtons Mumm 30-formar till salu

Hallå entreprenörer!

Ovington Boats i England var en mycket framgångsrik byggare av Mumm 30 på 90-talet. De byggde snabbt över 110 båtar från lanseringen av Mumm 30 1996 men har nu inte byggt båtar på ett antal år. DK Yachts i Malaysia började bygga båtar på 2000-talet och efter ett uppehåll på ett par år började de igen förrförra året men deras båtar har nu blivit mycket dyra pga omvärldsfaktorer och valutaförändringar. Detta gjorde att US Watercraft nu har börjat bygga båtar i USA. Det som nu saknas är en Europeisk bra byggare av dessa båtar som nu verkar få ny fart genom att Stagg Yachts (som administrerar Farr 40 och Mumm 30-klasserna) satsar hårt på M30 One Design nu när Farr 40-klassen har kommit till den nivå Stagg vill ha den, med starka, lojala, nöjda ägare och tät racing på Grand Prix-nivå.

Ovington Boats vill nu tydligen sälja sina formar och det finns därför ett givet tillfälle för en duktig båtbyggare i Europa att hänga på och börja tillverka denna Grand Prix båt igen. Någon som har kontakter med båtbyggare som för konkurrenskraftiga priser kan bygga båtar i Europa? Jag kan tänka mig att vara med och hjälpa till på ett hörn på ett eller annat sätt, t.ex. i finansieringen, eller genom att garantera en beställning, kontakter med Stagg Yachts (som måste godkänna en ny byggare, metod, licens) etc.

M30-klassen har just beslutat att godkänna en ny däcksspec bestående av enbart Harken, vilket US Watercraft utrustar sina båtar med. Tidigare båtar har haft Lewmar/Ronstan.

Ritningar m.m. kan man hitta på www.mumm30.org eller genom att kontakta mig via denna blogg eller på mail: patrick at lindblom punkt net.

Regi

Vi har ju sett ett antal videoklipp från kappseglarvärlden men vi efterfrågar mer regi. Här kommer ett sådant klipp. Nu måste vi efterfråga skådespelartalang istället…men skit samma - det handlar om segling…

Länken från Sailing Anarchy

Lidingö Runt - racerapport

Så var årets första race avklarat. Vi landade på en 13:e plats i ORCi med en seglad tid på 3:41:15 vilket känns rättvist. Inte nöjsamt, men rättvist.

I starten smällde det rejält för att vara lättvind. Vi var som många andra lite tidiga till linjen och det blev kaos - kanske eftersom det inte var krysstart och folk därför inte fick stopp på båtarna. Vi fick in en båt i lovart som inte hade plats där och inte heller gav plats för oss att hålla undan från vår läbåt, som iofs också efter start seglade högre än tillbörlig kurs. Vår läbåt dundrade alltså rakt upp i vår sida och de i sin tur tror jag fick en båt till i sidan. Och så vidare ner på linjen. Det var kanske inte mycket någon kunde ha gjort för att undvika kollisionerna, men det kändes onödigt. Tyvärr uppstod en del båtskador; repor i skrovet, böjda mantågsstöttor och sånt - inget allvarligt för själva seglingen men likväl trist och dyrt att fixa.

När vi väl var iväg gällde att försöka välja väg. Vi gick lite till höger om mitten och gick bra där. Efter ett tag såg vi att Matrisen och andra drog ut ännu längre på högerkanten men det verkade ett tag som att trycket skulle vara bättre i vårt spår än ända ut på kanten så vi höll ett spår något lägre än bl.a Matrisen och Stark. Tyvärr blev det tvärtom. Närmare Fjäderholmarna kom brisen först ute på kanten medan vi parkerade i ett vindhål i mitten tillsammans med DataCom och såg Matrisen, Stark och fyra andra båtar försvinna ute på kanten. Samtidigt hade vinden ökat bakifrån så där kom BOL Entreprenad (Mumm 36), Max Matthiesen (GS 37) och ett antal andra båtar. Bl.a 44.7:an Panache kom på insidan och drog om.

11:02 Aida, Mum och Stark har hittat ny vind vid Fjäderholmarna

11:05 Du Soleil, Agresso och Matrisen

11:14 Vi, Max Matthiesen och DataCom vid Fjäderholmarna

När brisen väl kom gjorde vi en bra gipp på DataCom och kunde segla om ned mot Halvkakssundet. Vi gick väldigt bra för spinnaker där med ett antal bra gippar i trycket nära Lidingölandet och lämnade Max Matthiesen, BOL, Panache och andra bakom oss och var snart ikapp några av trimaranerna i start 2. Vi tänkte att vi började få häng på Matrisen igen, som vi nu såg uppe vid grinden men vi landade i ett vindhål (igen) vid grinden precis när de hade fått ny fin kryssvind. Båtar kom ikapp bakifrån igen och det blev ännu en omstart inför kryssen på Askrike. På kryssen körde jag helt enkelt dåligt. Vinden ökade och det blev vridigt och byigt. Vi hade även för mycket inhauler på jibben och jobbade inte tillräckligt med storen. Jag tycker kryssarna har känts rätt bra på träning men då har vi haft relativt stabil vind och inga andra båtar att ta taktiska hänsyn till. Jag hamnade lätt för högt och var då inte tillräckligt snabb att kompensera utan båtfarten blev lidande. Vi blev nu frånseglade av bl.a DataCom och Aida.

Senare på Askrike började kryssen sitta, jag körde bättre och vi hade även bättre kommunikation mellan rorsman och storskot. Vi fick mer fart och bättre höjd men detta måste vi träna mer på så att det sitter som berget i varenda slag. Vi hittade bra skiften och kunde segla taktiskt varpå vi fick kontakt med DataCom igen. De hade en edge på oss när det nu hade börjat blåsa mer på kryssen, men efter rundningen mot mål kunde vi bära spinnaker och kom då ikapp och om.

Det var trots resultatet ett kul första race för säsongen och med ny båt. Potentialen i båten finns där och vi är taggade för fortsättningen!

Live från Lidingö Runt?

Vi tänkte köra ett experiment med att sända Live från Lidingö Runt! Vi är en man kort, så jag vet inte hur mycket vi kommer att hinna sända, men här ligger ett test ute i alla fall. Den ligger på en parallell sajt eftersom WordPress eget hotell ännu inte godkänner QIK live.

Test av QIK på Lidingö Runt

På denna länk skall du komma till vårt QIK-arkiv och där finns alla sändningar från dagen sparade.